Nyhetsbrev vecka 4 - 2021
|
|
|
Det har varit ett tufft år för många inom branschen. Vi tror att ni precis som vi ser fram mot ett ljusare 2021. Detta är ett år då vi kommer att fokusera lite extra på den blå näringen, prenta in ordet blå i allas medvetande.
Vi vill medvetengöra den blå näringen som en viktig del i livsmedelsstrategin och poängtera att proteinskiftet inte måste gå från rött till grönt utan kanske kan blått vara ett bättre alternativ, både för hälsa och klimat.
Årets fem nummer av Svensk Fisknäring kommer genom olika vinklingar göra djupdykningar ner i det blå. Däremellan kommer vi genom nyhetsbrevet lyfta nyheter och reportage som vi tycker känns extra viktiga.
God blå fortsättning önskar vi på Svensk Fisknäring.
|
|
Vecka 4 - 2021
- Dna-kartläggning kan leda till effektivare bevarande av sillbestånden
- Fisket – kitslig klassiker i evig mangling
- Brexit-problem för skotsk fisk till EU
- 100 punkter ska rädda Sveriges hav
- På gång i kalendern...
- Slut på kvotfria zoner
Ännu fler branschnyheter hittar du längst ned i mailet...
|
|
|
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har kartlagt hela arvsmassan hos sillen i 53 populationer från artens utbredningsområde i Atlanten och Östersjön. Det har resulterat i dna-tester som på sikt kan leda till en mer effektiv förvaltning av sill- och strömmingsbestånden. Studien är publicerad i tidskriften eLife.
Källa: Livsmedel i fokus
|
|
|
Sill är en fisk med stor betydelse. Dels har den sedan urminnes tider varit viktig som livsmedel för oss människor, dels har den en central roll i Atlantens och Östersjöns ekosystem där den utgör föda för andra fiskar, sjöfåglar samt marina däggdjur som sillvalen.
Den är en av världens vanligaste fiskar och totalt finns det cirka ettusen miljarder sillar och strömmingar i Atlanten och Östersjön. Den förekommer i stora stim och moderna fiskemetoder gör det möjligt att ta upp enorma mängder. Sillen är därför känslig för överfiskning och under de senaste decennierna har hela bestånd på vissa ställen kollapsat.
En stor utmaning inom forskningen har varit att bevara livskraftiga populationer och motverka överutnyttjande av fiskbestånd. För sill och strömming fastställs bestånden utifrån var och när på året de leker.
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet har kartlagt arvsmassan hos sillen i 53 populationer från hela artens utbredningsområde i Atlanten och Östersjön. Det har resulterat i dna-tester som på sikt kan leda till en mer effektiv förvaltning av sill- och strömmingsbestånden.
– Det här projektet har gett oss en verktygslåda med dna-markörer som nu kan användas för att övervaka olika bestånd av sill och strömming från larvstadium till vuxen fisk. Det kan bli ett redskap för att ge bättre underlag för fiskekvoter som är förenliga med ett uthålligt fiske eller för att avgöra var en viss fisk är fångad, säger Leif Andersson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet och den som lett studien.
Under arbetet har forskarna även upptäckt att sillen tycks vara mycket lämpad för att fungera som modell för hur global uppvärmning påverkar fiskar.
– Vissa av de genvarianter vi hittat visar på en mycket stark association till vattentemperaturen under leken, säger Leif Andersson.
När havsvattnet värms upp kommer genvarianter som idag förekommer som mest i varmare vatten att bli vanligare på nordliga breddgrader.
|
|
Fisket höll brexitintresserade på halster in i det sista. En lättviktig näring rent ekonomiskt, men ack så politiskt känslig. – Det har blivit en symbolisk fråga, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) till TT.
Källa: Bohusläningen
|
|
|
En bild av vad som oftare väntar runt hörnet? Brittiska och franska fiskare brakar samman i Engelska kanalen i en dispyt om vem som ska få fiska var. Arkivbild. Bild: Pierre Guillaume/AP/TT
|
|
|
På sluttampen tycks ingenting ha varit för futtigt i brexitförhandlarnas köpslående om ett handelsavtal. Tvärtom borrade sig delegationerna från EU och Storbritannien djupt ner i detaljer rörande EU-ländernas framtida rätt att fiska i brittiska vatten.
Ett hundratal fiskarter låg bildligt talat på förhandlingsbordet. De årliga kvoterna för torsk, makrill, sill, allsköns skaldjur och så vidare måste fastställas – icke sandålen (en tobisfisk) att förglömma.
På julaftonens eftermiddag kom så äntligen vit rök från Bryssel och London. Avtalet var i hamn. Men hur kunde det bli så att fiskenäringens oansenliga del av parternas ekonomier gavs denna stora vikt i de historiska förhandlingarna? I fjol stod fisket för blott 0,02 procent av den brittiska ekonomin, enligt BBC.
|
|
Köpts upp
Svaret finns i backspegeln.
Storbritannien gick 1973 med i den gemenskap som nu heter EU. Från den stunden har brittiska fiskare känt sig förfördelade varje gång kvoterna spikats i årliga krångliga förhandlingar om hur mycket av varje art som medlemsländerna har rätt till.
Normalt har varje land tillgång till en exklusiv ekonomisk zon (EEZ) upp till 200 sjömil (370 kilometer) från sina kuster eller till en linje halvvägs mellan gränsande länder.
Som EU-medlem var Storbritannien ansluten till den gemensamma fiskeripolitiken (CFP), som stadgar att alla medlemsstater har lika fiskerätt i europeiska vatten.
Under årens lopp har situationen för den brittiska fiskenäringen blivit allt mer komplex. Utlänningar har köpt upp fiskebåtar och en stor del av landets fiskekvot har sålts till företag i EU. Förra året exporterade den brittiska fiskeindustrin över 330 000 ton fisk till EU, nära hälften av fiskeflottans fångst, enligt BBC.
|
|
"Take back control"
Inför Storbritanniens folkomröstning 2016 om att stanna eller lämna EU bankade brexitörerna in budskapet "take back control" (återta kontrollen). Som en av de främsta symbolerna för brittisk suveränitet lyfte de fram just fisket.
Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), ser två förklaringar till varför näringen spelar en så tung roll i den EU-brittiska relationen.
– Fisket har trots sin litenhet i ekonomierna ofta blivit en infekterad förhandlingsfråga. Det är en sektor med väldigt starka intressen där man ska reglera något som är gemensamt, alltså haven.
– Det är också i någon mening så pass konkret att man kan förhandla och ge och ta, till skillnad från mer övergripande principer för handelspolitiken som framtiden får utvisa hur det blir, säger han till TT.
|
|
|
Handelsavtalet mellan EU och Storbritannien innebär att 25 procent av EU:s fiskerättigheter i brittiska vatten överförs till Storbritannien under fem och ett halvt år. EU:s utgångsbud var 14 år, Storbritannien siktade på tre år.
Överföringen det första året blir 15 procent och därefter 2,5 procent varje år. Efter denna övergångsperiod väntar årliga förhandlingar om hur mycket fiskebåtar från EU fortsättningsvis ska få ta upp ur brittiska vatten.
Under 2019 fångade brittiska fiskefartyg upp 502 000 ton fisk till ett värde av runt 850 miljoner pund. Till juni 2026, när övergångsperioden upphör, uppskattas brittiska fiskare ha fått tillgång till fiskekvoter värda ytterligare 145 miljoner pund årligen.
|
|
Papperskrav och gränsbyråkrati efter brexit skapar krisläge för fiskare i Skottland, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
Källa: Sydsvenskan
– Kunderna förväntar sig färskvaror, så de handlar inte.
Det är en katastrof, säger Santiago Buesa vars företag SB Fish i skotska Troon tills vidare tvingats stoppa sin export till EU. Orsaken är att leveranserna tar alldeles för lång tid på grund av det pappersarbete som krävs då Storbritannien inte längre ingår i EU:s inre marknad.
Tulldeklarationer, hälsocertifikat och annat har gjort att leveranser som tidigare gått på en dag nu tagit minst tre dagar, om de över huvud taget kommer fram.
En stor del av inkomsterna för det skotska fisket härrör från skaldjur till den franska och spanska marknaden.
Fiskegrossisten David Noble i Ayr hävdar att det kostar honom upp till 6 000 kronor om dagen på att ordna alla nödvändiga papper. – Jag är tveksam till om jag kan fortsätta. Om vår fisk är för dyr så kommer våra kunder att handla någon annanstans, säger Noble till Reuters.
|
|
|
Foto: UpplevelseFilm Henrik Pettersson, Uddevalla
|
|
|
– Vi har tagit fram ungefär 100 förslag, som vart och ett kan tyckas otillräckliga. Men tillsammans bildar de en stark helhet som kan ge en bättre havsmiljö och att vi lyckas uppnå miljökvalitetsmålen, säger Emma Nohrén, ordförande för den grupp inom Miljömålsberedningen som fokuserat på hav och marina resurser, till TT.
Det mest genomgripande förslaget är en särskild havsmiljölag, som ska säkerställa att beslut måste vägas mot hur de påverkar havens ekosystem.
|
|
Beroende av havet
– Havsmiljöpolitiken måste stärkas och integreras i all annan politik. Hur vi brukar våra åkrar och transporterar oss påverkar havet, och havet påverkar hur vi kan leva på land. Vi är helt enkelt otroligt beroende av havet, säger Emma Nohrén.
Dessutom föreslås att regeringen varje mandatperiod ska lämna en havsmiljöpolitisk proposition till riksdagen, som beskriver hur havsmiljöarbetet ska genomföras.
– Det gör att man hela tiden har en kontinuitet, säger Emma Nohrén.
Bland de mer detaljerade punkterna finns förslag på att rutterna för den kommersiella fartygstrafiken ska läggas om, för att exempelvis skydda de grunda områden söder om Gotland som är en viktig miljö för Östersjöns tumlare.
|
|
Fakta: Från fartygsrutter till ostronfiske
Miljömålberedningens delbetänkande "Havet och människan" syftar till en strategi för att nå miljömålet "Hav i balans samt levande kust och skärgård"
Utredningen innehåller närmare 100 förslag. Det mest övergripande är en havsmiljölag, som ska grundas på en "ekosystemansats". Begreppet kommer från FN:s konvention om biologisk mångfald. Det går i korthet ut på att åtgärder för att nå samhällets mål måste utformas utifrån vetenskaplig kunskap om viktiga ekosystem, så att dessa bevaras.
Exempel på övriga förslag:
- Rutter för kommersiell fartygstrafik ska ledas bort från känsliga områden i Östersjön, exempelvis Hoburgs bank som är viktig miljö för tumlare.
- Minskat läckage av näringsämnen till Östersjön, genom att bland annat verka på EU-nivå för en kvotplikt på inblandning av återvunnen fosfor i mineralgödsel.
- Flytta gränsen för trålfiske längre ut från svenska kusten.
- Sportfiskare måste rapportera fångster.
- Skärpta hastighetsgränser för fritidsbåtar i känsliga områden.
- Ökat utbud av båtramper för underlätta för ägare av mindre fritidsbåtar att sjösätta vid behov och därmed minska behov av att ha båten i vattnet hela säsongen.
- Uppdaterad definition av strandskyddet.
- Endast det europeiska ostronet (Ostrea edulis) ska undantas allemansrätten och vara förbjudet att plocka för alla utom markägaren. Det skulle innebära att det japanska jätteostronet (Magallana gigas), som har etablerat sig längs västkusten, blir tillåtet för alla att plocka och därmed begränsa.
Källa: Havet och människan, SOU 2020:83, Emma Nohrén
|
|
Så här lyder riksdagens beskrivning av miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård:
"Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar."
Källa: sverigesmiljomal.se
|
|
|
5 februari 2021, kl 09:30-12:00
Jordbruksverket och Landsbygdsnätverket anordnar seminarieserien Fiskets potential i sött och salt. Först ut är webbinariet om yrkesfiske och turism.
Syfte med seminarierna i Fiskets potential i sött och salt är att öka kunskapen om svenskt yrkesfiske. Målgrupp är alla som är verksamma inom näringen, intresseorganisationer, lokala-, regionala- och centrala myndigheter samt politiker på lokal-, regional- och nationell nivå.
Anmälan och information
|
|
|
16 mars 2021
Covid-19 har skakat om hela världen. På vintermötet 2021 kommer vi att prata om lärdomar från pandemin, och om hur livsmedelsföretag och myndigheter tillsammans kan stärka livsmedelskedjan så att den står emot framtida kriser.
Vi kommer bland annat att diskutera Sveriges ökade satsning på civilt försvar och hur den påverkar livsmedelskedjan. Tillsammans med näringslivet och andra myndigheter växlar Livsmedelsverket nu upp arbetet med Sveriges nya livsmedelsberedskap.
Mer information
|
|
|
Då blev det äntligen verklighet. En verkställande dom som tar bort kvotfria områden och introducerar nya administrativa områden där ingen har varit tidigare. Något som har diskuterats i flera år.
Källa: Sermitsiaq (fritt översatt)
|
|
|
Den 10 december 2020 ändrade Naalakkersuisut Selvstyrets beslut från den 28 augusti 2014 om kustfiske efter hälleflundra.
Den nya verkställande domen, som bland annat kräver att kvotfria områden för kustfiske efter hälleflundra i norra Grönland avskaffas, har förhandlats minst tre gånger.
I oktober 2019 var en liknande verkställande dom förhandlad, och detsamma gällde i februari 2017. Den reviderade domen skapar fem nya förvaltningsområden.
Från samråd till antagande har det varit en lång väg att gå. Det är särskilt de så kallade kvotfria områdena i de administrativa områdena Upernavik, Uummannaq och Disko Bay som har gett upphov till oenighet.
Med den ändrade verkställande ordern kommer nya administrativa områden att skapas med kvotfiske, och de så kallade kvotfria områdena hör till det förflutna, lyder ett pressmeddelande från Selvstyret.
- Det harmoniserar inte med ansvarsfullt och hållbart fiske att man i vissa områden har gratis fiske utan kvoter. Branschen vill ha MSC-certifiering på kustfisket efter hälleflundra på lång sikt, och det kommer att bli mycket svårt att få detta infört så länge gratis fiske är tillåtet i de kvotfria områdena, står det i pressmeddelandet.
MSC kvar
Anledningen till den nya verkställande domen är att det finns en risk att förlora MSC-certifieringen om TAC överstiger NAFO:s övergripande råd för de två avlägsna områdena samt de inre områdena 1B-1F, från Aasiaat till Cape Farewell.
För att behålla MSC-certifiering av offshore-fiske efter hälleflundra vid Davis Strait och Baffin Bay har det varit ett krav från MSC att man måste ha en förvaltning på plats även för inlandsfisket.
|
|
|
|
|
Tumlarna är utsatta. Det finns bara runt 500 individer kvar i Östersjön.
Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) föreslår att 10 procent av Sveriges havsområden värnas ytterligare i form av fiskeregleringar i befintliga marina skyddade områden i Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet.
|
|
|
Om du läser något som du tycker skulle vara intressant för fler i branschen, maila en länk till oss på: info@sjomatsframjandet.se.
Om det är något ämne som du vill läsa mer om så låt oss veta!
Vet du någon mer som vill läsa vårt nyhetsbrev? I så fall finns det en knapp nedan som heter "Forward" som du kan använda!
|
|
|
|
